Handledning via stödsamtal
Stödsamtal med en psykiatrisk sjukskötare är en viktig del av mentalvården. Under dessa samtal ger sjukskötaren emotionellt stöd samt handledning och rådgivning i frågor kring mentalvård. Under stödsamtalen kan man på ett helhetsbetonat sätt behandla olika teman beroende på klientens behov och situation. Stödsamtalen bygger på en konfidentiell relation och de är planerade för att svara mot klientens individuella behov.
Sooma Depressionsterapi är ett läkemedelsfritt alternativ
Sooma Depressionsterapi eller transkraniell likströmsstimulering (tDCS) är en effektiv, läkemedelsfri behandlingsform för behandling av depression. Metoden går ut på att de delar av hjärnan som påverkas av depression stimuleras med svag elström. Metoden kan användas ensamt för behandling av depressionens olika symtom eller tillsammans med andra behandlingsformer, till exempel läkemedelsbehandling, psykoterapi eller andra neuromodulationsmetoder.
Sooma Depressionsterapi beviljas alltid via en hälsovårdsenhet. Behandlingen räcker 30 minuter per dag och sker med hjälp av en användarvänlig bärbar anordning. Det är vanligt att klienten genomför behandlingen självständigt redan efter ett handlett behandlingstillfälle
Ofta ställda frågor
När kan man söka sig till psykiaterns mottagning?
Det är skäl att söka sig till en psykiatrisk mottagning när du upplever psykiska utmaningar som märkbart påverkar din livskvalitet, funktionsförmåga eller ditt välmående. Här är några situationer där psykiatrisk expertis kan vara till nytta.
Svåra humörsvängningar
Om du upplever långvarig depression, ångest eller andra starka humörsvängningar är det skäl att söka hjälp.
Panikångest eller svår ångest
Upprepade panikångestattacker, plötslig svår ångest eller ständig rädsla kan kräva en psykiatrisk utvärdering.
Psykotiska symtom
Om du upplever hallucinationer, paranoia eller andra psykotiska symtom är det viktigt att söka hjälp utan dröjsmål.
Långvariga sömnproblem
Om sömnproblemen eller sömnlösheten pågår under en längre tid och påverkar din dagliga funktionsförmåga kan en psykiater utvärdera situationen.
Traumatiska upplevelser
Om du har upplevt traumatiska händelser och de påverkar ditt psykiska välmående kan du vara i behov av psykiatrisk hjälp för att kunna hantera de posttraumatiska symtomen.
Självmordstankar eller självskadebeteende
Om du har självmordstankar eller planerar att skada dig själv är det viktigt att söka hjälp utan dröjsmål.
Ätstörningar
Identifiering och behandling av ätstörningar såsom symtom på anorexi eller bulimi kan kräva en psykiatrisk utvärdering.
Beteendestörningar eller beroenden
Om du har problem med impulsivt beteende, drog- eller andra missbruk kan en psykiater ingå i en helhetsbetonad behandlingsplan.
Psykiska störningar som kräver läkemedelsbehandling
Om du behöver läkemedelsbehandling till exempel mot depression, bipolär sjukdom, schizofreni eller andra psykiska störningar.
Nedsatt funktionsförmåga i vardagen
Om de psykiska problemen på ett märkbart sätt påverkar din funktionsförmåga i vardagslivet, till exempel din arbetsförmåga, dina relationer eller studier.
Psykiatrerna är inte den enda yrkesgruppen som kan erbjuda psykisk hjälp. Psykologer, terapeuter och övriga sakkunniga kan också ingå i vårdteamet. Om du är osäker på när du ska söka dig till psykiaterns mottagning kan du först samtala med din allmänläkare. Hen kan ge rekommendationer och vid behov hänvisa dig till en psykiater.
Vad gör en psykiater?
Psykiatrer kan utöva både diagnostiskt och terapeutiskt arbete och till deras uppgifter hör följande temaområden.
Diagnostik
Psykiatrer utvärderar patienternas mentala problem och fattar diagnostiska beslut. De kan använda sig av intervjuer, psykologiska test och andra utvärderingsmetoder för att undersöka patientens symtom och deras bakomliggande orsaker.
Ordination av läkemedel
Psykiatrer kan ordinera läkemedel för behandling av mentala problem. De utvärderar patientens tillstånd och beslutar om vilken läkemedelsbehandling som vore den effektivaste i en viss situation.
Upprättande av vårdplaner
Psykiatrer upprättar individuella vårdplaner som bygger på den diagnostiska utvärderingen. Förutom läkemedelsbehandling kan den också innehålla terapeutiska interventioner, till exempel psykoterapi eller andra behandlingsformer.
Terapeutiskt arbete
Fastän psykoterapeuter och psykologer ofta har specialiserat sig på terapeutiskt arbete kan psykiatrer också erbjuda terapeutiskt stöd. Psykiatern kan till exempel använda samtalsterapi som en del av patientens behandlingsplan.
Uppföljning och justering av läkemedelsbehandling
Psykiatrer observerar noggrant patientens reaktion på en ordinerad läkemedelsbehandling och gör vid behov justeringar i doseringen eller byter läkemedel. Detta kan innebära regelbundna uppföljningsbesök.
Ingripande i krissituationer
Psykiatrer kan delta i krisvård, speciellt i situationer där patienten har akuta psykiska problem eller självmordstankar.
Yrkesövergripande samarbete
Psykiatrerna samarbetar ofta med andra sakkunniga inom hälsovården, till exempel med psykologer, socialarbetare och sjukskötare för att kunna erbjuda patienten heltäckande vård.
Utbildning och forskning
Många psykiatrer har också deltagit i utbildnings- och forskningsarbete. De kan undervisa medicinstuderande, utöva klinisk forskning och främja kunskapen inom psykisk hälsa.
Psykiatrin omfattar olika specialiseringsområden såsom barnpsykiatri, vuxenpsykiatri, geropsykiatri och neuropsykiatri, vilket gör det möjligt att erbjuda ett omfattande urval specialiserade tjänster till olika åldersgrupper och för olika typer av mentala problem.
Vad innebär stödsamtal med en psykiatrisk sjukskötare?
En psykiatrisk sjukskötare erbjuder emotionellt stöd samt rådgivning och handledning i frågor kring mental hälsa. Stödsamtalen kan omfatta flera olika teman beroende på patientens behov och situation. Innehållet i stödsamtalen kan kretsa kring följande teman:
Hantering av känslor
Under stödsamtalen inom sjukvården är det tillåtet att ge uttryck för de egna känslorna och hantera dem i en trygg miljö. Detta främjar förståelsen av de egna känsloupplevelserna.
Stresshantering
Sjukskötaren kan erbjuda verktyg för hantering av stress och hjälpa till med att identifiera stressens ursprung samt att utveckla metoder för hantering av den.
Funktionsförmåga i vardagen
En viktig del av stödsamtalen kan vara att diskutera funktionsförmågan i vardagen, till exempel planering och hantering av de dagliga sysslorna.
Stöd för terapi
Om patienten deltar i terapi kan sjukskötaren stödja och stärka målen för terapin samt hjälpa patienten att tillämpa de inlärda färdigheterna i praktiken.
Uppföljning av läkemedelsbehandling
Sjukskötaren kan observera effekterna av läkemedelsbehandlingen, behandla eventuella biverkningar och vid behov samarbeta med psykiatern för att justera läkemedelsbehandlingen.
Förberedelse inför krissituationer
Sjukskötaren kan hjälpa till vid förberedelser inför krissituationer genom att upprätta en säkerhetsplan och erbjuda stöd inför svåra perioder.
Hantering av förändringar i livet
Under stödsamtalen kan eventuella livsförändringar diskuteras, till exempel byte av arbetsplats, relationsfrågor eller andra faktorer som påverkar livssituationen.
Självutvärdering och uppsättning av mål
Med sjukskötarens hjälp kan man under stödsamtalen utföra självutvärdering och ställa upp realistiska och uppnåeliga mål för att främja den mentala hälsan och välbefinnandet.
Varför välja Sooma Depressionsterapi?
Sooma Depressionsterapi är ett säkert och läkemedelsfritt behandlingsalternativ avsett för vuxna. Behandlingen medför inga allvarliga biverkningar och är i sig inte smärtsam.
Sooma Depressionsterapi har konstaterats vara effektiv
Behandlingens effekt har påvisats i klinisk användning och depressionssymtomen hos de flesta patienterna lindras med minst 50 % under behandlingsperioden. I internationella faktabaserade vårdrekommendationer som utarbetats av ledande experter har tDCS-behandling klassificerats till nivå A3 när det gäller behandling av depression. Sooma Depressionsterapi är den tDCS-behandling som läkarna helst använder. Den används globalt på fler kliniker än någon annan tDCS-behandling. Denna metod har hittills använts för att behandla mer än 15.000 patienter.
Hur fungerar Sooma Depressionsterapi?
Hjärnans funktion styrs av elektriska signaler. När en människa blir deprimerad störs denna funktion i vissa delar av hjärnan, särskilt i den främre pannloben (dorsolaterala prefrontala cortex, DLPFC) och hamnar i obalans. Forskning visar att aktiviteten i vänstra DLPFC hos deprimerade patienter verkar vara nedsatt medan högra DLPFC-området överaktiveras.
Sooma Depressionsterapi lindrar depression genom att behandla dessa delar av hjärnan. Systemet riktar svagström till huvudet via två elektroder som fästs på en huvudbonad. Den stimulerar aktiviteten på området där den vänstra elektroden är fäst och minskar aktiviteten på området nära den högra elektroden. Denna process kan göra det lättare att återställa balansen mellan dessa delar av hjärnan och lindra depressionssymtomen.
Får man biverkningar av Sooma Depressionsterapi?
Sooma Depressionsterapi är en trygg behandling som inte ger några allvarliga biverkningar. Någon skadlig samverkan med andra depressionsbehandlingar, till exempel läkemedelsbehandling eller övriga neuromodulationsbehandlingar har inte heller konstaterats.
Behandlingen är smärtfri, men det område som stimuleras kan eventuellt kännas pirrigt eller irriterande. En liten del av patienterna får lindrig, kortvarig huvudvärk eller trötthet efter behandlingen. Huden under elektroderna kan också rodna en aning.
Sooma Depressionsterapi lämpar sig inte för patienter som har metallimplantat i skallen eller hjärnan eller akuta eksem eller hudskador på det område som ska stimuleras.