Första besöket hos skötaren
Dina önskemål angående utredningen diskuteras. Skötaren ger dig information om utredningen och blanketter att fylla i. Under besöket diskuteras ditt liv och de symtom du har haft, både nu och i din barndom. Var förberedd på att dina anhöriga också kommer att intervjuas i samband med utredningen.
Till besöket bör du ha med dokument från barnrådgivningen och skolhälsovården, till exempel daghemmets utvärderingar (i första hand planen för småbarnspedagogik samt skolmognadsbedömningen), skol- och studiebetyg och eventuella ISP-bedömningar, socialvårdens klientjournaler, psykologens utlåtanden och alla tidigare psykiatriska och neurologiska vårdjournaler.
Första läkarbesöket
Under det första besöket inhämtas förhandsinformation, bland annat om när sjukdomen uppstod och om sjukdomsförloppet, varefter sjukdomen fastställs närmare med hjälp av intervju. Om en psykisk sjukdom som kräver behandling, till exempel depression eller ångest, får du instruktioner om hur dessa ska behandlas.
Läkemedelsbehandling enligt behov
Om du konstaterats lida av ADHD och du önskar läkemedelsbehandling kan behandlingen påbörjas efter utredningen. Påbörjandet av läkemedelsbehandling kräver uppföljningsbesök hos skötaren och läkaren och dessa besök prissätts separat.
Läkemedelsbehandlingen kan dessutom kombineras med andra behandlingsmetoder, till exempel med psykoedukation och terapi. Målet är att hjälpa individen hantera sina symtom och förbättra sin funktionsförmåga på olika områden i livet. En tidig identifiering och behandling kan märkbart underlätta livet för en person som lider av ADHD.
Ofta ställda frågor
När borde man misstänka ADHD?
Vanliga symtom på ADHD är koncentrationssvårigheter, bristande uthållighet, hyperaktivitet, obetänksamhet och impulsivitet.
När det gäller vuxna personer börjar antingen de själva eller någon i den närmaste kretsen, till exempel i familjen eller på jobbet, misstänka ADHD. Till exempel problem i sociala situationer och med hantering av känslor kan vara symtom på ADHD.
ADHD har ofta samband med depression, ångest, sömn- och andra störningar. ADHD ökar också risken för marginalisering och drogmissbruk. Det är faktiskt viktigt att diagnostisera och behandla ADHD i ett tidigt skede med tanke på livskvalitet och funktionsförmåga.
Vad är ADHD?
ADHD yttrar sig på tre sätt:
- kombinerad form (ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet)
- ouppmärksam form eller add (ingen hyperaktivitet eller impulsivitet)
- hyperaktiv-impulsiv form (ingen ouppmärksamhet)
Obehandlad kan ADHD störa studierna och senare försvåra möjligheten att få arbete samt öka risken för psykiatriska störningar, marginalisering och drogmissbruk. Tidig och aktiv vård minskar hälsoriskerna och förbättrar livskvaliteten för individen och hens anhöriga.
Om du misstänker att en anhörig eller du själv har långvariga adhd-symtom som tydligt hämmar funktionsförmågan, är det skäl att söka hjälp för närmare utredningar. Du kan börja reda ut saken via den offentliga sjukvården (t.ex. husläkaren, skolläkaren, företagsläkaren) eller via privata tjänster.
